Medvetenhet, även på en undermedveten nivå, fungerar bättre än fina checklistor som inte bygger på medvetenhet

Jag läser just nu en sjukt intressant och spännande bok, "4 timmars kroppen" skriven av Timothy Ferris. "En extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka, maximal prestationsförmåga och bättre sexliv" kan du läsa på bokens omslag. Vad skulle inte sälja om inte det? Nej, det var inte de orden som fick mig att köpa boken. Jag skulle till Gotland i somras och behövde lite nyläsning på vägen, så jag gick in på Pocket Shop på Stockholm Central. Just då hade dom ett erbjudande, "Handla för minst 250:- och få 50:- rabatt". Jag hade tre böcker i min hand, 240:- för alla tre, då kan jag väl lika gärna ta en fjärde tänkte jag, och få rabatten. Så den fjärde blev helt random "4 timmars kroppen" av ren "jag vill ha rabatten" och lite nyfikenhet ändå. Boken är på nästan 500 sidor och asliten text, vilket normalt inte alls skulle locka mig att läsa, så hade det inte varit för rabatten hade jag nog aldrig valt boken. Av alla dom fyra böckerna är jus den boken jag nu är totalt fast i. 

Alltså, Timothy Ferris har med hjälp av elitidrottare, läkare och tusentals timmar av personliga experiment utforskat en enda fråga: När det gäller kroppen, vilka är de minsta förändringar som ger störst effekt? I boken skriver Ferris om sina resultat med systematiska beskrivningar av hur du tredubblar din fettförbränning med hjälp av ispåsar, hur man går ner 10 kg på 30 dagar utan träning, hur man går från att springa 5km till 5mil på 12 veckor, hur man går upp 2,5 kg muskler i veckan, och mycket mycket mer.

 Låter det sjukt och totalt osannolikt? Japp..

"Jag ville se vilken effekt medvetenheten om min vikt skulle ha på min vikt"

År 2008 beslutade en 117kg tung Phil Libin att expremintera med lättja. Han ville gå ner i vikt. Det är vanligt. Men han var inte särskilt begiven på vare sig diet eller motion. Även det är vanligt. Av och till hade han i åratal försökt med båda. Det intermitenta fyra- till åttaveckorsprogrammet hjälpte honom att bli av med kilon, och sedan hjälpte hans övriga beteenden att få tillbaka dom ännu snabbare.Han började misstänka att det kunde finnas ett enklare sätt: att inte göra någonting. Phil hade en enkel metod i åtanke: "Jag ville se vilken effekt medvetenheten om min vikt skulle ha på min vikt."

         Det här exemplet avviker från det vanliga. Phil blev av med 13 kg på 6 månader utan att göra minsta försök att ändra sitt beteende.

         Efter att först ha bestämt att alldeles godtyckligt att 104 kilo var hans idealvikt, drog Phil en blå linje i ett Excel-kalkylblad. Den nedåtgående lutningen representerade en viktminskning från 117 till 104 kilo på två år. Varje dags viktmål som representerades av den blå linjen, var bara 0,1%  (cirka) lägre än föregående dags. Lätt som en plätt. (Phils diagram finns att se i boken)

        Sedan lade han till två viktiga linjer över och under den blå mållinjen: hans lägsta tillåtna vikt och hans högsta tillåtna vikt för varje dag. Han hade inga planer på att hålla sin exakta målvikt varje dag, efterssom det skulle bli för stressigt. Han behövde bara hålla sig mellan raderna.

Hur?

       Han vägde sig naken varje morgon vid samma tid före frukost. Han klev upp på vågen några gånger och matade in ett genomsnitt av resultaten i sitt Excel-ark. Den taggiga linjen i diagrammet visar hur den faktiska vikten ändrades. 

      Phil använde kalkylarket i det program han varit med om att skapa, Evernote.com, så att han kunde se det från vilken dator eller telefon som helst. Det fanns alltid nära till hands. Det var till 100% träning av medvetandet, som inte bestod i något annat än att registrera och följa den egna vikten. 

      I själva verket gjorde Phil en samlad ansträngning för att inte förstå några ändringar:

Jag gjorde faktiskt en medveten ansträngning att inte avvika från min kost eller min träningsrutin under detta experiment. Det vill säga jag fortsatte att äta vad jag ville och fick absolut inte någon träning. Målet var att se hur just medvetenheten om situationen, hur jag låg till dag för dag, skulle påverka min vikt. Jag misstänker att det påverkade tusentals små beslut som jag fattade minut för minut, även om jag inte exakt kan redogöra för dom.

      Märkligt nog betraktade han varje avvikelse uppåt (viktökning) och nedåt (viktminskning) som lika illa:

      De enda gånger jag tvingades till medveten handling var några gånger när min vikt sjönk under den lägsta acceptabla nivån. Då brukade jag äta några munkar eller frossa på något annat för att komma tillbaka till den "säkra zonen" nästa dag. Det var buskul. Jag antar att jag skulle ha gjort det motsatta och ätit mindre om jag hade överskridit linjen med den högst tillåtna vikten, men det hände aldrig. Hela poängen var inte att gå ner i vikt snabbt. Uppgiften var att se om jag kunde gå ner i vikt långsamt och utan ansträngning.

     

 "Medvetenhet, även på en undermedveten nivå, fungerar bättre än fina checklistor som inte bygger på medvetenhet."

Följ dina resultat, annars är sannolikheten stor att du kommer att misslyckas.