The bullet proof angel..

För snart exakt ett år sen gick min rygg sönder. Kompressioner i ryggraden, en disk som inte riktigt tyckte sig stanna där den hörde hemma, inväxande bindväv i ryggmuskulaturen. På detta, en diagnos med Tiezes Syndrom (inflammation i brosket mellan revben och bröstben), som jag led ganska rejält av månader innan jag fick veta vad det var, plus en skada i handleden som fortfarande inte reparerats.. Nej, jag prioriterade faktiskt ryggen som befann sig i ett kritiskt läge.

Jag var i mitt livs bästa form, starkare än någonsin, mer motiverad än någonsin, min första tävling gjorde jag med bravur, Gävle Trofén och en 2:a plats. Både jag och min dåvarande bästa vän, "bror" och PT kunde inte vara mer stolta över den prestationen. Personbästa i alla tre grenar. Fan vad glad och nöjd man var då. Jag gav mig faan på att jag skulle komma hem med en pokal och visst faan gjorde jag det också. Jag hade nästan hela min familj, bästa vänner närvarande som supportade och peppade mig. Det går rysningar genom kroppen när jag tänker på den dagen. Gråtfärdig av lycka och stolthet var jag efter.

Vila och återhämtning och sen omladdning och nya tag. 7 månader att förbättra teknik, styrka, uthållighet, återhämtning. 2:a juni var datumet av alla datum som gällde. Fitness Five 2012, tävlingen jag under 18 månader byggde upp min kropp för, då var det dags att visa vad jag kämpat och slitit så in i norden för månad efter månad. Och jag hade ett enda mål, en Final.. Tufft mål att sätta i den första stora tävlingen, men jag visste att jag hade alla förutsättningar för att ta mig dit.. 

Vägen dit var inte lätt och jag fick kämpa hårt, tränade som en elitidrottare och det låg liksom inte längre på friskvårdsnivån.. Och det blev svårare och svårare att blunda för, och blockera faktumet att ryggen svällde vid varje träningstillfälle och bröstet smärtade mer o mer för varje rep dips, och handleden vid varje curl. Men jag BET IHOP, "det är ingen fara, det gör ont att träna på den här nivån...." Behandlingar med akupunktur, värmemaskin, massage, spikmatta, liniment, etc etc.. Det va kämpigt och blev extra viktigt med återhämtning och näringsintaget under en period. 

2:a juni kom tillslut den också, och det var dags för bilen att gå mot Södertälje och marenplan, i FEM grader och regn och tävling utomhus... Det blev lite extra liniment och varm dryck den dagen ja. Invägning och jag nådde under viktmålet vilket kändes skönt. 69kg hade jag som mål, vägdes in på 67,3. Skönt. Mindre skönt att stå på vågen i bara underkläder dock, men det var det helt klart värt.

Jag kunde inte vara i bättre form, trots kyla och regn så kunde jag inte ha fått ett bättre utgångsläge inför sista grenen, dips då jag låg etta i deltävlingen. Men där gick det inte längre att blunda för smärtan i bröstet.. 

Jag blev snuvad på första platsen i deltävlingen men det räckte till en plats i finalen och jag var överlycklig och tillslut (efter att besvikelsen över dipsen släppt) jätte nöjd och stolt över min prestation, och såg sååå fram emot att medverka på finalen nere i Åhus några veckor senare. Behövde bara slipas lite så skulle det nog gå bra där med.. Men det blev aldrig riktigt så..

Bänkpress första gren. 

Bicepscurl andra grenen.

Det var "ass to the grass" som gällde i knäböjen.

Kämpade med de tyngsta vikterna av alla i knäböjen, alltså kroppsvikten.

Skrika bör man annars dör man ;)

Bästa chins jag gjort i mitt liv helt klart.

Domarena var på som hökar vill jag lova.

Jag våndades i två veckor tills det att jag bestämde mig för att tacka nej till min finalplats, bröstet höll inte. Smärtan var för stark och en dips gick inte ens att få till på träning. Förjävligt tyckte jag, men då hade jag inte en aning om att det skulle bli värre.. Efter tävling är det mycket spänningar och blockeringar i kroppen som släpper, och bara några veckor efter skrek min kropp "Lyssna på mig!!" Typ lite så.. Och det va ryggen som sa stopp, nu är det nog. Jag hade turen att komma till en grymt professionell och kunnig kiropraktor precis i rättan tid skulle man kunna säga. "STOPP, du får inte röra en vikt mer nu" , nåt i den stilen. Dom orden ekade i mitt huvud i dagar efter det besöket. Menade han allvar? Ja tyvärr. Då förstod jag inte alls, men idag gör jag det. Vart enda ord som kom och kommit ur den mannens mun förstår jag idag. 

Drygt 9 månader i rehab träning i form av spiralträning med ett special tillverkat gummiband  och några månader in i rehab fick jag börja med barfotalöpning lite lätt, och lätt menades då som i 10 min åt gången de första veckorna.. Jag tänkte då "det här är ett skämt". Men det blev min verklighet. Jag var helt förstörd, knäckt, ledsen och så nära på att ge upp rehab och skita i allt som hade med kroppen att göra och bara köra på eller HELT sluta träna. Fy faaan vilken hemsk jävla tid det där va, det är omöjligt att beskriva. Att gå från att ha varit på topp och ha levt med träning nästan varje dag och loved every bit of it, för att sen behöva sluta helt, ja det rörde till det ganska rejält i min tillvaro faktiskt. Psyket fick sig en "törn" så man kan väl säga att istället för att ha tränat fysiskt så blev det till att träna mentalt vill jag lova.

Här var jag i mitt livs toppform. Fotona e tagna bara några dagar innan tävlingen.

För fem veckor sedan genomförde jag mitt första styrketräningspass sedan skadan. Eufori, lycka, känsla och glädje. Idag har jag ett träningsupplägg som jag gjort åt mig själv för att börja bygga upp min kropp försiktigt i rätt takt igen. Jag har fått tänka om i ALLT jag tidigare gjort och med alla övningar jag gör har jag behövt tänka 10 steg längre för att undvika påtryckningar i ryggen. Fortfarande i rehab och jag har även tagit med rehabtänket i alla styrkeövningar jag gör.

Jag har nu gått in i fjärde veckan av mitt program, och jag har nu fått en helt annan förståelse för det där med muskelminne.. Kroppen är helt makalös på alla sätt och vis. Är så imponerad av vad den kan göra på så kort tid.. hur möjlig kroppen är. Kroppen är fantastisk.

Jag tackar mig själv för att jag aldrig gav upp och envisades motvilligt med den där jädra spiralträningen och fortsatte och fortsatte tills jag "gav upp" under ett par veckor, för att sen gå på skiten igen och ta mig hela vägen tillbaka till vikterna igen. Jag har fått med mig så oerhört mycket av den här erfarenheten, både fysisk effekt och mental och det har hänt så jädra mycket därimellan som verkligen har stärkt mig som människa. 

En vacker dag kommer det ut en bok.. En bok om "The bullet proof angel"..

;-)

GE ALDRIG ALDRIG ALDRIG ALDRIG UPP OM NÅGOT I LIVET SOM ÄR VÄRT ATT KÄMPAS FÖR - NO MATTER WHAT.

Den där friheten dom pratar om?

Sex och sensualitet är ett hett och angeläget ämne och det går inte att täcka in under ett kapitel. Den som lockas av otrohet eller till någon som redan lever i en relation bör fråga sig själv: 

Gör jag det här för att det är "ofarligt"? 

För att det inte finns någon risk att man kommer varandra så nära att man blir sårbar på riktigt?

Att knyta kontakter där det inte finns möjligheter att det ska "bli något", säger kanske något om dig själv.. En del dras mer eller mindre medvetet till såna relationer. Troligen för att slippa känna efter, slippa bearbeta eller för att ge sig hän.

Man kan ha jätte bra självförtroende ända tills man kommer till en gräns. När den andra personen kommer för nära tar det stopp. Kanske tillhör man dom som inte vill hota sin frihet genom att binda sig. Men vad är frihet? Vad är det man vill vara fri till eller fri från? Och viktigaste/stora frågan:

Varför?

Så länge kärlek finns går allt att ordna, allt att lösa.
Det gäller åt alla håll..

To often we don´t realize what we have until it´s gone,

To often we´re to stubborn to say Sorry, i was wrong,

Too often it seems we hurt the ones closest to our hearts,

And we let the most foolish things tear us apart.

If you do love someone, be brave enough to tell them.

This is me - and just a small naked part of my story..

"You can´t stop the waves, but you can learn to surf.."

I am who i am

Alla har vi en story bakom oss, ett bagage, en ryggsäck, erfarenheter som formar oss till de vi är idag, och som kanske påverkar oss i våra värderingar och sätt att vara, agera, tänka och känna.. Vissa saker bearbetar man, andra inte.. men saken är den att förr eller senare kommer de jagandes, det man flyr eller flytt från, saker man varit med om och sådant man skippat att bearbeta.. och det man flytt från kan uppstå i helt oväntade former när man minst anar det..

This is just a small part of my story...

Mobbning, svårigheter i skolan, utfrysning, svek, depression, panikångest, dödsfall, skador, sjukdomar, utbrändhet, utmattning, medberoende, vara i sitt livs form och få totalt träningsförbud i 9 månader, att falla så långt ner man kan och sen resa sig upp igen och igen och igen och tillslut våga ta steget och be om hjälp, det har gjort mig till den jag är idag.

Jag skäms inte för något av det jag har varit med om, inte ett dugg. Jag skäms inte över mobbningen, eller för att ha levt med panikångest, för att ha varit deprimerad, eller för att jag föll så långt ner att jag tillslut bad om att bli inkörd till psykakuten för att jag varken kände igen mig själv eller orkade hjälpa mig själv längre och tappade lusten till precis allt. Och tillslut inte hade annat val än att börja med antidepressiva för att komma i balans med livet igen. Gör det mig till psykiskt sjuk? Ja kanske det, i vissas ögon kanske. Gör det mig till ett "psykfall"? Nej, jag skulle inte tro det faktiskt.

Tillslut går det så långt att man inte orkar ensam längre. Jag är rätt glad över att jag hade den där självinsikten och var så pass medveten att jag tillslut släppte fasaden, innan jag hamnade ännu djupare, och tog steget och vågade stå för att jag mådde skit och bad om hjälp. Det som hela tiden höll mig vid liv var just att jag verkligen VILLE leva.

Jag tror det visar mer att man är stark som kan visa sig svag och våga bryta destruktiva beteenden och relationer som man kanske använt sig av för att bedöva sig själv och det man känner. Det funkar inte i längden. Förr eller senare tar det stopp, och i vissa fall går det alldeles för långt och ju längre det går desto svårare blir det att bryta det.

Allting hänger ihop, allt man går igenom i livet påverkar en på ett eller annat sätt för resten av livet. Men man kan också välja att växa genom alla erfarenheter och motgångar och lära sig av allt det man är med om, alla misstag man gör, misstag andra gör. Det är viktigt att stå för det man gör och tror på, att ta ansvar för sig själv och sina egna handlingar, bra som dåliga. Att lära sig och lära vidare.

Idag går jag inte alls och grämer mig över vad jag bär i min ryggsäck, jag har lärt mig och lär mig hur mycket som helst av allt det jag varit med om hela tiden. Det kommer jag att ha användning för  för resten av livet och mina erfarenheter kommer att göra skillnad i både mitt eget och andra människors liv.

När det har varit tufft i livet har jag ibland önskat att jag slapp känna nåt, att det på nåt sätt gick att stänga av alla känslor, men faktum är att känner man inte så lever man inte, och man kan heller inte bearbeta saker.

Det finns människor som gjort enormt stor inverkan på mig, på både gott och ont. Vissa av er finns kvar, andra inte. Men ni vet alla vilka ni är, för är det något jag alltid har värdesatt högt så är det just att tala om för människor som betyder nåt att dom gör just det.. och det står jag alltid fast vid oavsett. Har jag en gång talat om det för dig, så kan du vara säker på att det alltid kommer att vara så, på ett eller annat sätt..

Att känna är att leva.
Ta tag i livet innan livet tar tag i dig..

The light is too painful for someone who wants to remain in darkness.

Sex, alkohol, träning...

Droger, alkohol, socker, träning, mat, relationer etc.. Det finns missbruk och beroenden av mer typer än man tror. Och ett av de missbruk bland dessa är missbrukandet av sex..

"Innan vi kom till Anonyma Sexmissbrukare (SAA)hade många av oss inget namn på vårt problem. Det enda vi visste var att vi inte kunde kontrollera våra sexuella utageranden. För oss var sex ett sätt att njuta av livet. Även om våra berättelser skiljer sig åt, var problemet detsamma. Vi var beroende av sexuella aktiviteter som vi återkom till gång på gång, oavsett vilka konsekvenser det medförde."

Sexmissbruk är lite speciellt eftersom att det är helt normalt för friska personer att vilja ha sex. Det skiljer sig därmed från andra beroenden som tex spelmissbruk och drogmissbruk. Friska personer kan ju ha ett fullgott liv utan att spela eller ta droger medan en brist på ett intresse för sex tvärtom kan tyda på ett medicinskt problem. Sex är alltså något som är bra för oss. Men det kan också användas som något att dämpa ångest eller för att hantera svåra känslor. Man kan använda sex på samma sätt som en alkoholist använder alkohol, och då talar man om ett sexmissbruk. Den beroende hjärnan producerar intensiva biokemiska belöningar efter att missbrukaren har ägnat sig åt sitt missbruk.

Precis som vid många andra beroenden kommer sexmissbrukaren ofta från en otillfredsställande uppväxt. Sexet används för att dämpa inre oro, rastlöshet och smärta, och efteråt känner man ofta skam och ånger. Många av dessa missbrukare har en oförmåga att fungera och vara närvarande i en riktig relation. En känsla av hopplöshet är ofta stor hos dessa individer.

När man börjar använda sex för att få kickar, och därmed slippa hantera känslor, det är då problemen börjar. Man undviker att ta itu med andra delar av sig själv och livet blir ganska obalanserat. Intimiteten som kommer från nära relationer undviker man effektivt genom att hänge sig åt ett sexuellt beteende som har jakt och objektifiering som en del av sitt uttryck. Även en person som har fast partner kan vara sexberoende.

Det finns ett tvångsmoment i den här typen av missbruk. Sexmissbrukaren ägnar sig åt sexuella handlingar på ett tvångsmässigt sätt. Kan handla om allt från onani, porrkonsumtion, fixering vid en annan människa, fixering vid förförelse, jakt på nya partners som går över styr. Man kan dela in missbruket i tre nivåer:

1. Tvångsmässig upptagenhet vid sexualiteten. Mycket tid går åt till att leva ut och planera inför sexuell aktivitet. Tvångsmässig flirt.
2. Ständig jakt på nya partners och erövringar. Kan handla om kontaktsidor på internet och som krogen.
3. Allvarligaste nivån, går över gränsen till att begå sexuella icke önskvärda handlingar.


SYMPTOM:

• Ägnar sig åt sexuella aktiviteter med flera partners med fokus på erövringen.
• Att tänka på sex "för mycket" och själv vilja skära ner på och begränsa sitt sexuella beteende.
• Fantasier om sex kommer i vägen för andra aktiviteter trots att man inte vill det.
• Att tillbringa mycket tid med att surfa på porrsajter eller att ständigt vara på jakt efter nya sexpartners via internet eller krogen.
• Att försumma skyldigheter såsom arbete, skola eller familj i jakten på sex.
• Ständigt hänge sig åt det sexuella beteendet trotrs flera negativa konsekvenser, tex trasiga relationer eller hälsorisker.
• Eskalerande omfattning eller frekvens av sexuell aktivitet för att uppnå önskad effekt.
• Känsla av irritation när man inte kan ägna sig åt det sexuella begäret.
• Användandet av sex som svar på stressorer i livet.
• Deltar i sexuella situationer utan hänsyn till risker med att skada sig själv eller andra känslomässigt eller fysiskt.
• Känslor av skam och ångest efter att ha ägnat sig åt ett sexuellt möte.

Om du kan identifiera dig med tre eller fler av ovanstående, kan du ha problem med sexmissbruk.
Sexmissbrukare tenderar att organisera sitt liv kring sex på samma sätt som en kokainmissbrukare. En sexmissbrukares mål för dagen innebär alltid en jakt på sexuell njutning. Det är först efteråt han eller hon kan börja må dåligt.


Att vara medberoende:

Precis som vilket annat missbruk som helst, kan man även bli medberoende i ett sexmissbruk. Som medberoende utvecklar man olika strategier för att hantera relationen. Ofta innebär det att man försöker skapa någon form av "kontroll" över missbrukaren och dennes missbruk. Det blir ett samspel med starka känslor och konflikter. Man sviker sig själv och sitt liv kretsar kring missbrukaren och vad som händer i missbruket. Vi människor anpassar oss ofta till tillvaron och ett medberoende kan komma smygande tills själva uppvaknandet kommer.. och det blir svårt att bryta mönster och ändra sina känslor, men det går alltid att göra något åt situationen..

Om du känner igen dig på fler än sju punkter nedan, bör du ta dig en funderare över huruvida du missbrukar din sexualitet eller inte..

 Olika beteenden som kan tyda på att användandet av sex är destruktivt:

• Dina sexpartners har reagerat negativt på ditt beteende. Fler än en gång.
• Känna sig nedstämd ofta, eller känna ånger och skam efter en sexuell kontakt.
• Blir mer upphetsad när du utsätter dig för sexuella risker än om du har "vanligt" sex.
• Du känner en motvilja mot en sexuell samvaro.
• Du struntar ibland i viktiga saker som arbete och nära relationer för att ägna dig åt ett sexuellt beteende.
• Du kommer från en otillfredsställande uppväxt ur en emotionell synvinkel. Du har blivit illa behandlad i din familj.
• Du föraktar dig själv som sexuell varelse.
• Du kombinerar sexuellt beteende med annat missbruk som alkohol, spel, droger, kontrollförlust.
• Du sviker personer du har nära relationer med. Otrohet.
• Du använder sex för att slappna av, skingra tankarna, minska stress eller smärta.
• Din sexuella aktivitet står i konflikt med din moral.
• Du har få nära relationer med människor du inte haft sex med.
• Du upplever att du inte kan njuta av sexuella aktiviteter du tidigare njutit av. En förlust av upplevelse.
• Du har utsatt någon för övergrepp.
• Dina destruktiva sexuella beteenden trappas upp och tar alltmer plats.
• Du har en önskan om att upphöra med vissa av dina sexuella beteenden.
• Ditt sexuella beteende innebär en risk för din hälsa.
• Du känner ofta att du vill komma bort från en partner efter att ni haft sex.

Rådgivning och hjälp finns att få, precis som vid alla andra missbruk.. 

Källa: sexmissbruk.net