Att ha mod och våga det som skrämmer..

Jag sprang på en text igår, på en främmande toalett, så satt det en text uppsatt ovanför handfatet. Den texten gick rätt in. Klockren och så jäkla sann. Den löd så här..

VÅGA TA STEGET

Ibland känns det som om livet står still,

och just det man är i är inte det man vill.

Man känner sig så svag, så vilsen och så feg..

Så känns det till den dag man vågar ta ett steg. 

Då öppnas nya vägar och man får perspektiv. 

Och plötsligt kan man se hur man vill ha sitt liv.

Och när man blickar bakåt när man har fått distans, 

så ser man att det svåra var källan till en chans.

Jag tror inte jag är ensam om att känna mig träffad av dessa ord...?!