
<3
Konstigt, livets alla vågor och allt som händer, men vad man lär sig, växer och får nya värderingar...
I torsdags jobbade jag min sista dag på form som varit typ "mitt andra hem" i dryga 6.5 år, så helt plötsligt så kom dagen då jag skulle låsa upp portarna för alla tokiga morgontränande formare för sista gången. Himla konstigt. Det var lite som att klippa navelsträngen..


Jag är otroligt tacksam för alla dessa år jag fått tillsammans med form, alla människor jag fått stöta på på vägen och fått lära känna. Vissa har man fått stöta på för en stund, andra har man lärt känna mera och några har man fått som vänner för livet. Oavsett vem så har alla givit mer eller mindre ett avtryck, intryck och inspirerat på ett eller annat sätt. Det räcker med bara någon minuts pratstund och man har fått med sig något för resten av livet. Jag har lärt mig så otroligt mycket under dessa år, jag har växt, fått nya värderingar, fått vara med om saker jag aldrig hade fått vara med om om jag inte hade satt min fot på Terassen i Uppsala den där sommarkvällen i juli 2004. Det var där det började, min resa med form..
TACK Anna och Niki för att ni tog er an mig den där sommaren och för att ni trodde och har trott på mig under alla dessa år. TACK Daniel för alla skratt, bus och helt knäppa stunder tillsammans med dig, alla stöttande kramar och ord som bara du vetat när det har behövts som mest, och tack för "medicinen" under 2011. I love you. TACK Gunnar för dina tokiga upptåg kl 06.30 varje måndag och fredags morgon, och speciellt tack för punktförbränningen ;) TACK Madde för att du kom in i mitt liv och sta(u)mpa av dig det du gjorde hos mig och för att du kom in i mitt hjärta så som du gjorde, TACK Stefan Klingsbo för att du satte din fot på form, TACK ALLA ni underbara formare som förgyllt mina tidiga mornar på form, tack för att ni delat med er av era historier, reflektioner och upplevelser, och inte minst TACK för alla skratt! Ni ligger mig alla otroligt varmt om hjärtat och utan er hade jag inte varit där jag är idag, ni har alla påverkat mig på ett eller annat sätt, mer än ni tror.










Ni har absolut inte sett det sista av mig, Duracellen blir ni inte av med så lätt...
Man ska aldrig lova något man inte kan hålla, men jag ska göra mitt bästa för att hålla er uppdaterade om vad som händer och sker i mitt liv nu, till en början kommer ni att se mig extrajobbandes på Ica så titta in och säg hej :) Och kanske vickandes på något pass här eller där på form.. Med glädje talar jag om att den 2:a mars börjar ett stort och nytt kapitel i mitt liv, då börjar jag min resa som PT.. :) To be continued...!

TACK TILLBAKA! Fina ord från en fin människa:-)
SvaraRaderaLycka till!
Niki